Rollspel: Arrangemang

Arkeologi för odödliga

Ett team mer eller mindre kvalificerade arkeologer är på jakt efter Moses grav. Någonstans långt borta rasar ett världskrig som kan påverkas av hur väl expeditionen lyckas. kanske ligger hela världens framtid i deras kanske inte alltför pålitliga händer. Det blir mysterier och intriger och som vanligt är frågorna många. Varför är underrättelsetjänsten så intresserad? vad hände med den förra expeditionen? Kommer vattnet att räcka? Vems är fotavtrycken som finns runt utgrävningsplasten varje morgon? Och framför allt:
Can evil be stopped in time for tea?

Äventyrardöttrar

”Visst känner jag till hjältarna här i trakten. Jag kan alla historier om dem. Vem har inte känt skräcken gripa tag om hjärtat när bågskytten Prodo sköt ner den köttätande stjärnan? Vem har inte skrattat sig fördärvad över hur illusionisten Milgrom snodde kungahusets kläder? Vem har inte gråtit av glädje när starke mannen Brynnjard räddade den sista lyckan i världen?

Vem har inte undrat över vad som är rätt och fel när de hört om den fruktade Grisbane?

Men jag har en mycket bättre historia för dig, en som du nog inte har hört. Den om deras döttrar…”

Bathofobi

DOT är en exklusiv resebyrå specialiserad på luxuösa upplevelser. I batyskafer firas turister ned i djuphavsgravar för att få en skymt av en dold värld. Spelarna tar var sin roll som en av passagerarna, men vad som var tänkt som en exotisk resa förvandlas snart till en mardrömslik upplevelse då batyskafen strandar på botten av djuphavsgraven.

Case File D-4913/41:3

Vattnet ligger spegelblankt över dammen. En ensam fågel lyfter från en parkbänk och flyger iväg. På parkeringen stannar en svart lincoln och en svartklädd man med hatt kliver ur. Han tittar sig omkring med en paranoid blick och tar ett brunt kuvert ur baksätet innan han stänger och låser bilen. Mannen börjar gå ner mot bänken och hans blick spanar av omgivningen. Från stigen vid dammen kommer en medelålders man gående i en enkel kostym, i ena handen bär han en plastpåse.

Cross my heart

Han tittade på papperet. Papperet tittade tillbaka: "Vad vill du göra efter studenten?" Han suckade, en kvart kvar till håltimme, fan. Vilken fråga! Den var värdelös hursomhelst, vem vet vad de vill göra efter studenten? Hur lätt är det att greppa en värld utan läxor, raster, prov och lunchköer, det har man ju gjort hela livet. Blicken svävade ut genom fönstret, det var höst, snart halloween; "Vem vill du gå med på höstbalen?" Det är en fråga som de borde ställt istället. 10 minuter kvar till håltimme. Han dunkade med pennan i bordet, flinade och skrev ner sitt svar.

Dårarnas ö

Skeppskatten sitter en bit bort och stirrar på mig på ett högst illavarslande sätt. Hur han kunde överleva när resten av besättningen har strukit med är mig en gåta. Han är inte ens våt. Och här sitter vi med kläder i trasor, halvt dränkta, alldeles utmattade. Vraket ligger fastkilat på det rev som blev dess undergång några stenkast bort, kanske kan vi rädda några skeppsskorpor från det. Det verkar dock som vi har hamnat på en paradisö, med vacker natur, grönskande djungel och färgglada fåglar. Äntligen kan man kanske få ta igen sig från gamla världens problem och grymheter ett tag...

Det Gyllene Ögat

Det skulle ha varit så lätt, allt de behövde göra var att hålla obehöriga på avstånd medan Professorn testade sin märkliga apparat. När testplatsen låg i Mojaveöknen lät det som lättförtjänta pengar. Självfallet visade det sig vara svårare än så…

Döden är en bra början

En blyertspennas skrapande och en stank av gammalt snabbkaffe ledde mig längs gångar av smutsvita tapeter. Blinkande lysrör lyste sjukhusvitt. Mina trasiga gymnastikskor halkade på mattan och dammråttorna som gömts därunder flög iväg längs en dörrspringa. Bakom dörren stönade någon av uttråkning. En spiraltrappa ledde ner i salen. Jag satte min spruckna gummisula på metallen och steg ner i deltagarnas dunster...

Ett scenario om livet, döden och det synnerligen närliggande fas 3

Döden Kom

Av byns trettio familjer hade nästan alla utplånats på bara en vinter. Ruttnande kroppar var spridda längs med kullergatorna, brunnarna osade av sjukdom och stugorna förföll tills allt blev till lervälling eller råttmat. Folk skyllde på farsot, oväder eller guds vrede och nästan alla höll sig borta som om platsen vore förbannad. Det gjorde även alla vampyrer och den vidskepliga vampyrfursten i regionen förbjöd alla att besöka staden, tills den dagen en stackars överlevare slank ut ur ruinerna och stanken, muttrandes som en galning om blodsugare och mörka riter om natten.

Dyslexia

"Dag 7, test av ämne 12. Ökad hjärnaktivitet hos subjekt 5. Ännu inga utslag i maligna områden." Någon mumlar andfått i närheten. Jag vaknar, drypande av svett och med en blixtrande huvudvärk. Jag försöker torka mig om pannan, men kan inte röra mina händer. Jag öppnar mina svidande ögon, och ser att jag ligger fastspänd i en sjukhussäng. Vid fotänden står en ovårdad kvinna i en smutsig vit rock. "Subjekt 5 är vaken." Hon talar med sammanbitna tänder in i en liten bandspelare. Hon lutar sig närmare, och en stank av surt svett och spyor slår mot mig.

En okänd smitta har brutit ut i ett underjordiskt laboratorium. Rollpersonerna vaknar upp med fullständig minnesförlust och medicinskt framkallad dyslexi, och måste ta reda på vad som har hänt och vilka de är innan de själva faller offer för smittan.

Sidor